Hej.

Vi bor pa ett lyxhotell, om man jamfor med tidigare boenden.
Vi handlar, handlar och handlar, gar pa massage, pluggar matte och handlar. Ater lite. Vilar lite.

Johans arm ar helt knallgul efter ett felgjort (?) blodprov hos doktor Scott forra veckan. Den har aven varit i princip ororlig men har nu borjat ga att rora, litegrann. Vi byggde en provisoriskt mitella (varldens lojligaste ord) av en kambodjansk krama, som har fungerat riktigt bra och dragit till sig mycket uppmarksamhet. Tyvarr ar det inte en enda thailandare som forstar forklaringen att det ar blod i hela armen efter ett blood test, sa vi har funderat pa att hitta pa nat battre, i stil med krokodiljakt eller sa.

Min vanstra lillta ar lila och lite bla, formodligen stukad. Inte heller jag kan skryta med nagon fantastiskt historia om varfor ingen far rora min ta (ja, om jag gar pa massage till exempel. I ovrigt ar det nastan aldrig nagon som vill rora mina tar.) eller varfor jag haltar till lite ibland. Sanningen ar att jag gick in i en stolpe som stod ivagen. Holl lite for hog fart helt enkelt. Pang sa det och sa skrek jag en stund. Ni vet hur det brukar kannas att sla i en ta? Just det. Och da brukar det anda inte synas nat efterat. Jag papekar igen - min ar lila och gor ont.


Men, hellre fem brutna tar pa foten an en denguefeber i Kambodja.
Vi har det helt enkelt himla bra de sista dagarna.

Hej alla!

Vi ar just nu pa Koh Samet, en turistig o ca 4 timmar fran Bangkok.
Tanken var att vi skulle fa lite farg men vad hander? Det regnar! Och regnar! Dock har de senaste veckorna fatt oss att vardera annorlunda, sa egentligen kanns det inte som ett jattestort problem. Ar vi blekare an er som pressat varsolen sa far det val vara sa, vi overlevde i alla fall denguefeber i en och en halv vecka.

Och idag ar det onsdag vilken innebar att nasta onsdag... Ar vi hemhemma.

Gott folk.
Nara och kara.
Alskade, alskade slakt och vanner.

A n t l i g e n  borjar mardromsveckan att lida mot sitt slut.

Snabb sammanfattning:
For en vecka sen vaknade Johan mitt i natten med 39 graders feber. Pa morgonen akte vi till dr Scott och tog blodprov. Tva dagar senare far jag feber, dock inte lika hog. Vi aker till dr Scott igen, for blodprov pa mig med. Han tror att vi bada eventuellt har denguefeber, men inget ar sakert. For att inte forlora tid tar vi en fyra timmars buss ner till Sihanoukville, dar vi planerar att bada och sola sa har i slutet pa resan. Vi stannade dar i tva natter. Lag inne i ett mogelluktande rum, tittade pa tv, feberyrade med huvudvark bakom ogonen och vark overallt och sag med skrackblandad fortjusning hur vara kroppar sakta men sakert tacktes av roda utslag.
Hela tiden vantade vi, pa mail. Svar, besked. Proverna visade att det inte var nagon dengue. Symptomen sa att det var alldeles precis just det. Och efter att ha berattat hur vi mar, via mail, annu en gang kommer svaret: Ni maste bada komma hit och ta nya prover. See you soon.
En kvart senare satt vi pa bussen. Pa vag tillbaka till Phnom Penh, dr Scott och ruta ett.
Mer vantan, mer radsla, mer prover. Massor av olika symptom. Kanske dengue, kanske tyfoid, kanske kanske.
Och idag fick vi det slutgiltiga beskedet.
Johan: Denguefeber, pa battringsvagen.
Joanna: Denguefeber, tva dagar efter.



Kort sagt. Det ar svart att beskriva en veckas spanningar, vantan, sjukdom. I Kambodja. Langt ifran allt.
Dar ens enda trygghet ar en dryg, kallsinnad britt med snedlugg.
Oerhort svart att beskriva.

Men, nu borjar det som sagt ga at ratt hall. Det varsta maste vara over.
Ar vi lattade? Ja.

I ovrigt borjar det ju faktiskt kannas skont att fa komma hem-hem snart.
Eller vad sager ni? Har ni verkligen saknat oss tillrackligt? :)

Ja, har ar vi.

Det ar rod sand overallt, regnar en del, alla ropar sir och lady efter oss, vi blir attackerade av tuk tuk-chaufforer och forsaljare och tiggare,
och just det - det ar alldeles jatteharligt har.

Mer uppdatering an sa ar ni val egentligen inte varda, med tanke pa antalet kommentarer. Puh. Ha.

Taman Negara.



Johan matar radjur... eller blir han radjurens mat. Fri tolkning.



Joanna gosar med en liten sot igelkott.



johan och joanna..




Vi fick aven besoka lite mer exotiska djur. Som vi fick mata och bada med.



Hangbroar i tradkronorna 45m over marken.



Orang-asli by. Urbefolkning som bott i djungeln sedan tidernas begynnelse..osv.



Pocahontas och utsikt over Taman Negara som uppenbarade sig efter en liten vandring i djungeln.



En mork bild over en mysig flytande restaurang.

Pulau Perhentian



Den skona stranden.



Det skona boendet.



Annu mer skon strand.



Och sa det skona vattnet. Klarare an pool-vatten!

Vi bor i ett rum med AC,
vi ater fast vi aldrig ar hungriga,
vi spenderar eftermiddagarna pa olika hall,
vi promenerar i kaoset pa Khao San Road,
vi aker till Kambodja pa sondag.

Ja, sa akte vi alltsa tag i nastan ett dygn. HUR LYXIGT SOM HELST! Tyckte vi. Vi betalade lite extra for en egen kupe som hade allt vi kunde tanka oss behova. Dessutom fick vi maten serverad pa bricka dar inne. Och pa natten sov vi. Sa det gick alldeles utomordentligt over forvantan.

Och nu ar vi i Bangkok. Det ar en valdig skillnad jamfort med forra gangen. Den har staden ar samsta tankbara forsta stalle att komma till, efter 12 timmars flyg, forsta gangen i Asien. Daremot ar det raka motsatsen, sa har mot slutet av resan. Billigt, livligt, trevligt och allt finns inom nagra minuters gangavstand. Helt underbart. Vi ska stanna i ungefar en vecka och sen ta oss till Kambodja. Ar dar i ca tva veckor, aker tillbaka till Bangkok och sedan - hor och hapna! - kommer vi hem. Det kunde ni inte tro va? Sa ar det. Om vi inte bestammer oss for att stanna langre forstas, hehe...

Tanka sig, det blir ett till inlagg idag, fyra timmar senare.
Helt plotsligt dok det upp en kille som pratade hyfsad engelska och kunde forklara precis hur vi ska ta oss till Bangkok redan imorgon. Och att det inte ska vara nagon fara alls. Det ar konstigt det dar, nar folk dyker upp precis nar man behover dem. Men bra, forstas. Tankvart och sa dar.
I alla fall ska vi ut och aka tag imorgon. I 21 TIMMAR! Hela dagen och hela natten. Det kan nog bli vimmelkantigt, trottsamt, hemskt och kul.

Sa da vet ni det i alla fall.

Josses... Tack for alla grattis! Annu mer varme har borta i Malaysia.
Forutom att bada och sola hela dagen sa fick jag frukost pa verandan, en hemskt fin sjal samt middag pa stranden bestaende av haj och lite annat smatt och gott. Inte helt fel med andra ord.

Och nu har vi alltsa lamnat underbara Perhentian och kommit till Kota Bahru, en liten stad nara gransen till Thailand. Alldeles just checkade vi in pa ett Guest House som sa sig ha billiga rum med AC, tvatt och turistinformation. Men, som sa manga andra ganger ar ingenting som man forestallt sig och vi hamnade i ett sjukt billigt, men pyttelitet och varmt rum med flakt samt ett diffust pekfinger att det kan ligga en tvatt nanstans ditat (som forstas ar stangd eftersom det ar fredag och vi ar omgivna av muslimer). Dessutom kunde de knappt nan engelska sa vi fick ingen vidare information om hur vi ska ta oss till Thailand, forutom nagra stapplande ord: Politic.. No good for you... Thailand, Malaysia you know... Not so good.

Sa vi letade reda pa det har internetcafet, det billigaste i varldshistorien ungefar, och sitter och gor inte sa mycket istallet. Det blir sa krangligt nar saker och ting ska krangla. Vi far se hur det blir helt enkelt. Det ar nog ingen ide att jag borjar lasa om det och soka pa Google i alla fall, jag drabbas sa latt av alla mojliga sjukdomar da och kommer formodligen upptacka att just pa den har platsen dar jag sitter, ar det valdigt, valdigt farligt att befinna sig.

I ovrigt mar vi ratt fint. Johan har haft lite feber upp och ner, troligen smittad av min racer-forkylning fran forra veckan. Det kan ju i och for sig ocksa vara dengue-feber vi har, eller malaria, varan-influensa, solsting, sandloppsinflammation eller nat annat livshotande. Med tanke pa alla myggbett finns det sakert en viss risk for nagot av det tidigare namnda.

Hur som helst, ni lar marka nar vi vet mer om saker och ting. Vi gor inget dumt.
 

Och vi firar ungefar sa har.

Sista kvallen pa Perhentian Islands,
imorgon far vi till fastlandet och sedan lamnar vi sorgligt nog Malaysia.

GRATTIS MAMMA/SVARMOR PA DIN (TJUGONIONDE) FODELSEDAG!! :)

---

Efter tva aventyrsdagar i nationalparken Taman Negara, med elefanter, bjornar, djungel, stora insekter och urbefolkning (mer om det en annan gang), sitter vi nu pa Perhentian Islands minsta o. Imorgon nar vi ar lite mer glada och utvilade ska vi upptacka att det har ar paradiset. Vilket som, ni vid det har laget lar veta, innebar att det inte blir sa mycket uppdatering har.
Men hall ut, det kanske tar en vecka eller sa, sen ar vi tillbaka fran semestern!